Söndagsångest delux. Like never before. Jag står inte ut. Kvävs. Jag vill fly. Kasta mig utför första bästa stup och dra. Packa mina spillror i en väska och byta världsdel.

Men jag vet. Jag vet så jävla väl att det inte funkar så. Terapilådan hänger med oavsett.

Is this it?

Alvendon och akutvila på Emmas soffa och jag mår lite bättre. Personalmöte, ett lyckat sådant och jag känner mig lite mer pepp på jobbet.

Hittade en flummig flyer på busstationen vid Hornstull. En kurs i meditation. Jag har funderat på det förut och det kanske är dags. Frågan är om jag öppnar luckan till mitt sjukdjupa inre om jag börjar titta ditåt. Pallar jag det? Är det dumt eller kanske lika bra?

Nu är det bedtime och i morgon är det halvlek. Kräftis i helgen. Fett.

blue tuesday

Feber, ögoninflammation och jag hatar mitt jobb idag. The end.

Väcktes halv åtta av att motorsågsmassakern gick loss på träden utanför mitt fönster. Härligt med sovmorgon. Jag önskade honom ond bråd död och stängde fönstret.

Jobba hela sommaren, semester i höst, kändes som en bra idé först. Nu kan jag erkänna att det inte känns lika bra. It sucks så in i helvete, mer så.
Det värsta är att jag inte förstår hur man står ut. Russinen i kakan är så förbannat små. I need more. Fler russin. Stora, feta, lyckliga russin.

Ikväll ska jag träffa en gammal vän. Hon satte kniven rätt hårt i min rygg för ett par år sen men eftersom jag är some kind of Moder Theresa (kanske något mer bitter och synisk men ja...) så ska vi dricka öl och röka fredspipa och lägga det bakomflutna framför oss. Typ. Det blir säkert jättetrevligt men just nu är jag mer sugen på ett svandyk från Västerbron. Fett.

"Summerfling, don´t mean a thing. But oh, those summernights..."

Funktionell träning i dagarna tre. Kroppen är trött. Huvudet slut.

Det är skit och piss att komma hem till en tom lägenhet och en ännu tommare kyl. Jag är så jävla less på att ha ingen. Så jävla less... nu igen.

I keep dancing on my own