They try to make me go to rehab

Jag har ett sjukt starkt beroende som jag inte kan ta mig ur. Nässpray! Jag pumpar alla former, Otrivin, Nezeril, whatever you name it. Men nu måste jag sluta, jag har blivit immun och tokberoende. Testade nån variant av koksaltlösning igår kväll men det var ju värdelöst. Låg och kippade luft som en fisk på torra land hela natten. Helt igenproppad. Jag står inte ut, hittade några droppar Nezeril som befriade mig från nästäppa och nu kan jag återigen andas. This is sick. Finns det något tolv stegs-program för nässprayberoende?

no country for old men

Det bjöds på förhandsvisning igår, No country for old men. Den var bra men väldigt obehaglig, jag ville bara att den skulle ta slut. Trevligt var det i alla fall. Tess är en pärla och hennes söta vännina Kristina gjorde kvällen.

Packade väskan och flyttade tillbaka hem till Uppsala idag. Syster och jag kommer ha ihjäl varandra om jag bor kvar hos mami. Hon har blivit en riktig BF sen pojkvännen åkte till Thai, hoppas han kommer hem snart.
Kommer bli ett jävla flängande och tågåkande ett tag men jag biter ihop. Ska bli skönt och bo hos mig själv igen, bara inte ensamheten hälsar på.

Jag ringde nästan C idag. Kanske på grund av ovannämda ensamhet, men det var ju bara nästan. Sötnörden hörde av sig men han ligger fortfarande på minus så jag är skeptisk.

I morgon ska jag lämna in min dator till datordoktorn, den är snart helt slut. Risken finns att jag är datorlös på obestämd framtid. Så.. adjö, tills vidare.

kokain

Good shit!

Liquido - Narcotic

in sickness and in health

Nu är vi inte ovänner längre. Han har förstås aldrig vetat om att vi varit ovänner men nu är vi i alla fall sams. Jag orkade inte sura längre. Jag ligger ju hemma och är sjuk, what else kan man göra än att kiss and make up. Det va iofs på msn så inga riktiga blöta kyssar har utdelats, vilket är lika bra för hans skull, jag hostar slem i alla möjliga färger och former. Det är ju rätt osmakligt!

I morgon är jag frisk igen. Jag har varken tid eller lust att ligga hemma.

Dagens happening var ett samtal från nåntingnånting-marknadsanalys. Killen som ringde var förmodligen riksbög och underbar. Han upprepade allt jag sa på engelska.

Bögen - Hur gammal är du?
Jag - 23.
Bögen - Twenty three years old.
Jag - Öh, yes.

Han tyckte dessutom att jag var strong som avslutat mitt Facebook-konto. Fab!

woodoo

Sprängmedlet kom tillbaka och jag har legat hemma, väldigt krasslig och eländig. Det var väl tur att det inte blev något i söndags, jag hade hostat ihjäl stackarn. Hur det ligger till just nu vet jag inte, vi har inte hörts. Jag är surstolt och han fattar väl inte bättre.

R, min piedestalkille och the love of my life, åker till Thailand idag. Med en tjej. Detta vet jag eftersom han out of the blue ville konversera lite på msn igår. Jag kanske borde varit snål med thaitipsen, skickat ut dom till ett oromantiskt skithål och hoppas på att dom får en katastrofresa, men icke. Florence Nightingale ställde ju välvilligt upp på alla sätt. Delvis av nyfikenhet men mest för att jag gör allt för fina R. Hoppas tjejen får fågelinfluensan. Ja, alla fall lite klassisk, vidrig magsjuka!

i döda vinkeln ser jag allt du gör

Tusen gånger har jag förbjudit mig själv att falla. Inte en enda gång har någon tagit emot mig, varför skulle någon göra det nu? Jag är så naiv och godtrogen, tar folk för vad de säger och vill så himla gärna att det ska gå.
Jag är inte fallen än, fick en kalldusch och ett wake up call om hur det känns att falla och slå huvudet i backen. Jag gör det inte. Jag skiter i det. Glöm söndagsmyset. Jag vägrar falla för dig.


Kent - Den döda vinkeln

bad car-kharma

Vet inte var jag ska börja, har precis kommit hem från en helvetisk road trip tur och retur till Norrköping. Vi kom iväg i hyffsad tid efter lite strul om hur var och när vi skulle köpa färdkost. Det blev Willys i Tumba, mestadels på grund av att jag inte kan läsa skyltar och missade avfarten vid Södertälje-something.
Vi hann knappt lämna Stockholms län innan bilfan börjar tjuta och oljelampan blinkar. Jag får panik och tror att motorn ska skära sig och brinna upp men vi klarar oss såklart till närmsta bensinstation. Där konstaterar (?!) vi, såklart felaktikt, att vi förmodligen måste fylla på med olja. Inte omöjligt, så efter att fröken S någorlunda prickat det pyttelilla hålet med lagom mycket olja så är vi on the road igen.
Det tar inte ens tio minuter så tjuter och blinkar fanskapet igen. Jag svänger av vid nästa avfart och fyller på resten av oljan i bilen, det va ju kanske inte enough eller så. Hur ska jag veta? Jag är väl ingen jävla bilmeck heller!
Återigen sätter vi oss i bilen. Ja eller jag, rättare sagt, mina medpassagerare satt kvar i bilen för det är ju svinkallt ute. Gissa om oljelampan börjar blinka igen. Oh yes. Jag smäller av och ringer pappa som beordrar oss att stanna vid en mack och be om hjälp. Vi stannar på OKQ8 i Nyköping, helvetet på jorden. Där jobbar en liten ponytail-motherfucker-skitstövel-drygfanäckel som snäste av mig med att jag borde läsa instruktionsboken. I did och inser att vi har gjort en jättetabbe eftersom felet inte var oljenivån utan oljetrycket. Åfan! Då har vi tre problem.
1. Vi måste tömma biljen på olja.
2. Vi måste kirra oljetrycket.
3. Det är lördag och vi är i Nyköping på väg till Norrköping och ingen av oss kan nåt om bilar.

Ber återigen mister ponytail om hjälp och han frågar oss vad det är värt. Vad det är värt? Say what! Vi frågar vad han menar och han lägger till "ja, vad är det värt en kväll som denna?" Vi undrar om dom brukar ta pröjs för att hjälpa till och han svarar nej. Han har en attityd som en riktig jävla surpitt med en golfklubba uppkörd i röven och tillslut ger vi upp. Meddelar att vi kommer kontakta hans chef och åker till Statoil istället. Får inte tag i nån verkstad så det slutar med att vi lämnar vraket där och rattar vidare med en hyrbil. Inte hela världen, men stämningen dog lite med surpitten. Vi funderar lite på att kontakta skatteverket för det är väl inte ok att erbjuda svartjobb när man jobbar på OKQ8, eller? Han ska få fan i alla fall!

Vi kom till Norrköping, mot alla odds och konsterten var bra, inte mindblowing men bra. Kent är alltid Kent.

Hem igen då. Jag var attack-kissnödig och fick kissa på en skogsväg för vi irrade lite. Vi forsatte spåna på hur vi ska hämnas på ponytailpitten, om skatteverket är tillräckligt eller om vi ska skicka en låda bajs också. Well... vi får se.

Hann precis lämna av första passageraren när hyrbilen börjar tjuta. Whattefuck! Vi får tydligen inte ur handbromsen. Trots att den är så långt ner som möjligt tjuter det och blinkar hejvilt. Vi bryter ihop. Skratta eller gråta. Kör till närmsta Statoilmack och frågar vad vi ska göra. "Öh, jag vet inte... jag jobbar natt och kan ingenting"... för jag är helt jävla värdelös typ. Suck. Hur bad car-kharma kan man ha? Jag ska banne mig aldrig köpa bil! Hysteriskt.

Nu måste jag gå och lägga mig för i morgon måste jag upp tidigt för att lämna hyrbilen och eventuellt bogsera vraket från Nyköping. Fy fan!

friday im in love

Det har varit en lugn fredag. Sjukskrev mig från både praktiken och jobbet i morse, det kändes som jag hade sprängmedel i luftrören och jag vill vara på topp i morgon så prio sängläge var det enda rätta.
Morgondagen bjuder på road trip till Norrköping och Kent. Road trip is the shit. Jag är förste och förmodligen enda chaufför vilket medför stor makt över cd-spelaren. Jag har bränt skivor och planerar att spränga dom stackars högtalarna i pappas föredetta företagsbil som för övrigt ändå ska säljas. Kul ska det bli. Ska bara kurera bort sprängmedlet först.

Söndagen bjuder på mys. Det har börjat bli en vana att vi ses på söndagar. Jag skulle inte ha något emot att träffa honom oftare och jag tror minsann han tycker likadant men tid finns inte. Vi lever i olika takt och springer om varandra. Hur som helst ser jag fram emot ännu en söndag i mysets tecken. Film, godis och hångel. Lite pirrigt är det. Han är fin.

Nu ska jag krypa ner under täcket och se nån feel good-film. I feel good.

The Cure - Friday Im in love

alla hjärtans dag - ta trapporna!

Happy valentine om en halvtimme. Alla hjärtans dag i svensk folkmun och det köps gelehallon, rosor och choklad i massor. Det är rart på gränsen till sliskigt, och för vad? Nallebjörnar i all ära, själavård för vissa men helt ärligt så skulle Sverige må bättre av lite seriös hjärtvård.

Det är ju ingen nyhet att sund och varierad kost i kombination med motion påverkar både kropp och själ. Så do it. Ta hand om ditt hjärta i morgon, ta trapporna eller en promenad. Släng in ett extra pass på gymmet, vad som helst. Ta hand om ditt hjärta och låt det pumpa några extra slag på alla hjärtans dag!

Shit va pepp, jag blir mörkrädd!

like a teddybear on heroin

"faller isär lalalalalala jag föll isär idag. hundra lessna små bitar, över golvet det var en gång jag..." - Säkert!

Har hängt på youtube hela kvällen. All musik gör mig överväldigad på något sätt. Jag rattade in deppkanalen och matade på med armskärarmusik. Dock är det lättare nu. Jag kan byta tillbaka till en lättsammare kanal utan att slå i botten först. I morgon ska jag vara glad igen. Det är så ocharmigt att vara less, speciellt utan anledning.

Funderar lite löst på att lösgöra mig från Facebook-knarket. Sluta använda Internet som sällskap. Det är inte vettigt. Inte hälsosamt heller. Jag "håller kontakten" med folk som jag borde släppt taget om för länge sen. Jag vill men jag vill inte se deras bilder, deras statusuppdateringar och vad alla jävla brudar skriver på deras fucking wall. Nej. Jag borde skaffa mig ett liv IRL, in real life. På riktigt.

Mest av allt borde jag sova.

Jag saknar min riktiga vän F. Den här är till dig.

a little bit behind a shitty monday

Litebakom goes blogspot. Tredje omgången i bloggsfären, tredje gången gilt? Kanske, kanske inte. Det känns ju som att bloggandet är på väg ut, trots att vi numera peppras av modebloggande skolflickor i diverse tidningar. Vad jag gör här, ännu en gång, vet jag inte. Whatever. Here I am.

En strålande skitmåndag har snart passerat. Jag sov för länge och vaknade trött i Uppsala. Jag och sällskapet gick till station, missade tåget precis och satt en stund i solen. Ljuvligt vårigt.
Hade planerat ett träningspass men det sket sig för att jag är för bekväm. Åt varma mackor istället. Let's get fat.

Resten av veckan känns painful. No fun, bara jobb och slit. Shit va pepp jag är, men det är ju som sagt en skitmåndag.