i've never been this far away from home

När man lämnat Sverige och befinner sig på varmare breddgrader tror folk generellt att man befinner sig i lala-land där luften syresätts med serotonin och man är lycklig jämt. Det vet ju alla, man blir ju skitglad när solen skiner. Men jag ska berätta för er, kära vänner, att vardagen följer dig vart än du går.
När man varit på en plats längre än ett par veckor och du inte längre är turist, svalnar glamouren och the every day sunk infinner sig. Du vaknar, käkar frukost, kollar mailen, jobbar, tränar, duschar, käkar, kollar på tv och somnar. Precis som hemma, fast borta. Javisst, du får finnar och känner dig tjock, har ingenting att göra, måste städa och tvätta och diska. Precis som hemma, fast borta.
Som jag skrev i ett (I'm so pissed I could die så jag måste skriva av mig)-mail till syster, life sucks in Cali too.

Och det mest aktuella. Fröken S har insomnia. Precis som hemma, fast borta.

Lilly Allen - Oh my God

always waiting for something lasting

Idag har varit en sån där dag jag gärna glömmer. Min hjärna grubblar men jag vill helst skjuta det åt sidan. Jag orkar inte tänka, inte analysera. Jag gömmer mig i ipoden och ljudboken. Jag har aldrig lyssnat på en bok förut, det är inte helt lätt. Det är en konst att bara lyssna, jag vill gärna göra saker samtidigt. Laga mat, städa, borsta tänderna men allra bäst blir det när jag bara ligger på rygg, stirrar i taket och låter Reine Brynolfsson bläddra åt mig i Flickan som lekte med elden.
Jag har i alla fall gömt mig undan både tankar och sällskap. Jag är trött. Rastlös. Otillfredställd.

Anna Ternheim - Shoreline

blä

PMS existerar tydligen i California också. Jag känner mig som en bakad potatis redo att explodera i en ugn. Vidrigt.
Mitt huvud är som vanligt ett getingbo med tankar omöjliga att tydliggöra för allt jävla surr.

Jag behöver något som lyfter mig.

mjukis

Burkmat, broccoli OCH världens underbaraste mjukisoverall från Victorias Secret.
Ja vafan, jag är inte mer än kvinna...

Breaking it up

Jävligt nöjd blev jag när jag såg att det trillat in sju-komma-tre laxar på kontot som jag inte räknat med den här månaden.
Antar att det är nån lönehalva från piss-ica som fröken lyckats räkna bort. Satte direkt över dom till mamis konto så jag inte i tillfällig sinnesförvirring kan okynnesshoppa upp dom i LA eller NY.
Nej nej, nu har jag bestämt mig för att leva på burkmat och broccoli fram till lift off to Thailand. Och yes, nu har jag ju nästan en flygbiljett. Det är helt enkelt menat för mig.

Förövrigt vill jag kräkas på Kid Rock. Dom spelar hans jävla låt hela tiden over here. Tummen upp för att dom också spelar Lykke Li, jag blir lycklig varje gång.

Nu är klockan 9:00 svensk tid, 00:00 Cali tid. Bedtime. Ciao.

Swe eller Thai?

Nu blev det jobbigt. Tre månader som volontär i Krabi eller arbetslös i ett snöslaskigt Stockholm. Valet känns självklart, men hur ska fröken finansiera kalaset? Efter det här äventyret är plånboken mer än tom.

Men jag vill vill vill. Så jag ska ska ska.

heaven vs. hell?

all the girls standing in the line to the bathroom

En månad har snart gått och jag känner att det är dags att ventilera lite.

Allt går bra. Vi jobbar lagom mycket, mest på kroppsformen faktiskt. Det är härligt. Idag blir det dock ingen träning. Gårdagens alkoholintag kräver soffläge (och en burk cookie dough-ice cream, som jag inte har hemma såklart - så det blir soffläge only).

Det är inte lätt att leva så tätt inpå varandra som jag och fröken B gör nu. Speciellt inte för undertecknad som är van att vara ensam ofta och nästan jämt. Men det går bra. Det gnatas lite ibland men annars går det nog över förväntan.

Jag längtar inte hem, men jag ser fram emot det. En ny start. Hem till storstan igen.