Syster var i Göteborg. Jag stog i bankomatkön vid Stureplan. Jag tryckte mobilen tätt mot örat och kände hur dom små hårstråna på armarna reste sig. Gitarrsolo och en vrålande publik och jag hade gjort vad som helst för att få trängas där med henne framför en scen. Men istället trängdes jag med bratsen, fjortisarna och turkarna. Jag blev full på fishermen och dansade sönder mina loppisskor till mainstreampop och tuggummidisco. En lyckad kväll på det stora hela. Men jag hade hellre varit i Göteborg framför en scen med ett band som hade tagit mig tillbaka till tonårsångest och gett mig ett par schyssta musikorgasmer.
C finns inte mer. Nu vet vi det.
Tonårsångest!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar