I think I can say without a doubt, this year is mine

Det känns som en årskrönika vore på sin plats. Men jag är så förvirrad, minns knappt vad jag gjorde förra veckan. Det har gått så fort alltihop, men det är väl så det är. 2008 var ett hyggligt år, bättre än många andra men inte särskilt utmärkande.
Äh, jag kör en rip off från Swayes blogg helt enkelt.

Vad gjorde du 2008 som du aldrig gjort förut?
Bad om hjälp när jag behövde det. Ett litet steg för mänskligheten men bra stort för mig.. och kanske för mina stackars vänner också.

Dog någon i din närhet?
Nej.

Vilka länder besökte du?
Thailand (med diverse mellanlandningar, men det räknas inte) och USA.

Vilket datum från 2008 kommer du minnas, och varför?
Valborg var fantastiskt spårad.
Midsommar likaså, minus fantastisk. Usch.
Kl.08:15 den 25 augusti lyfte vi från Arlanda mot New York och vidare till California.
Kl.07:30 den 22 november kom vi hem igen.

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2008?
Natasha Bedingfield - Soulmate
NERD - Everyone nose
Eric Prydz - Pjanoo
Lykke Li - Breaking it up

Blev du kär under 2008?
Visst var jag förälskad i Sötnörden. Och C rörde till det i bröstpartiet igen. Men kär.. who knows?

Vad gjorde du på din födelsedag?
Åt fiskgryta med släkten. Sen dansade jag och Carro till Antons dunka-dunk på Spy Bar.

Vad hade gjort ditt år mycket mer njutbart?
Om jag inte hade ältat så förbannat hade jag förmodligen varit mycket mer avslappnad.

Tre ord som sammanfattar året?
Vänskap, eftertanke och tempo.

Vem var den bästa nya personen du träffade?
Jordan, världens mysigaste fjortis.

Sa du "jag älskar dig" till någon och menade det?
Det gjorde jag. Börjar bli bättre på det där. Jag älskar så många men få får det bekräftat.


Vet inte om det summerar året särskilt bra men det blev en liten tillbakablick för mig i alla fall. 2009 ska bli makalöst och som Becs sa "2008 hittade du dig själv, 2009 hittar du någon annan!"

Gott nytt år!

Marit Bergman - This is the year

..and a happy new year

Pojken med spikar till ögon klädde sin gran till jul.

Men eftersom han ingenting såg blev den konstig och ganska ful.

Smile like you mean it

Det har varit mycket gnäll på sistonde. Mycket tårar, täcket över huvudet och alkohol. Ingen höjdare med andra ord.
I morse kände jag för ett svanhopp från balkongen men släpade mig iväg för att slutföra min utbildning. And I did. Jag gör vågen inombords för jag har tagit examen. Att det är från en halvtam KY-utbildning är skitsamma, jag genomförde det. För första gången i mitt liv har jag faktiskt slutfört något jag påbörjat.
Magister, kanditader och fan å hans moster, släng er i väggen för jag kicked my own ass. Fröken Hälsoutvecklare is here!

The Killers - Smile like you mean it

Be Mine

"It's a hard thing faking a smile when I feel like I'm falling apart inside"

Ahead in the crowd but behind the game

Jag har fastnad på hemnet.se. Det är som porr för mig. Jag klickar fram en etta i lagom storlek, någonstans inom tullarna och stönar när bild efter bild rullas upp.

Åh.. sovalkov.. mmhm.. balkong, flämt, i söderläge.. ååååh klädkammare.

Det är inte okej, jag vet. Men dom är så fina. Polerade bänkskivor, fondtapeter och högt i tak. It makes me wanna oh oh ah ah.
Och det tar aldrig slut, jag kan klicka fram nya hela tiden. Yes, I'm totally addicted to hemnet.se.

För övrigt är Howlin'Pelle fin. Han kommer ju från Fagersta och där kan man köpa lägenhet för 5000 spänn, det säger Stina. Jag gillar ju dalmål.. kanske ska flytta dit. Ja, jag ska nog tänka lite på saken. (Not!)

The Hives - A little more for little you

do you love me

Jag har hemkomstfeber. Jag trodde inte jag skulle drabbas men jag hade tokfel för jag är jättedrabbad. Ingenting är roligt, allt är bara jobbigt. Jag vill bara krypa ihop till en liten boll under täcket och sova bort mitt sorgliga liv. Jag har ingen aptit. Jag har inte ätit ordentligt på en vecka, vilket jag inte är alltför ledsen över men det resulterar självklart i ett ännu tröttare sinne. Och galnare fylla. Carros inflyttningsfest ledde till utgång med diverse shots och jag har inte den blekaste hur jag kom hem. Det är inte så bra nu med andra ord. Det är åt helvete.

Men jag träffade Moneybrother igår.

Moneybrother - Feelings getting stronger in the dark

Hold me, darling, ho-ho hold me tight

Jag stod i rulltrappan och tänkte på den där scenen ur "Vuxna Människor" där Frank (Felix Herngren) har tvångstankar om att han måste välja nån att ligga med bland alla i den mötande trappan.
Yes, tänkte jag. I dag har jag tur. Här kommer en riktigt söt kille. Honom kan jag ligga med. Han var dessutom sist och jag långt upp så det skulle förmodligen inte komma någon bättre efter. Klockrent. Jag ler och gottar mig i att för en gång skull inte behöva ligga med en gammal tjockisgubbe.
Väcks upp ur mina snusktankar när den riktigt söta killen plötsligt skiner upp och hälsar. Jag klämmer ur mig ett "Öhh.. hej..." och inser nån sekund försent att den söta killen är en kompis lillebror. Jag blir generad och känner mig ertappad som årets snusktant. Skäms!

Det är så man märker att man blivit gammal. Polarnas småsyskon har plötsligt blivit ögongodis. Ajaj.

Paul Anka - Diana (galet old school!)

come on baby now let's falalalaluck

Årets födelsedag är snart slut. För man fyller ju år från att man vaknar tills man gå å lägger sig, det vet ju alla. Snart sover jag med andra ord. Först blogga.
Jag sitter i köket, hög på alkohol och pepparkakor. Lycklig på musik och människor. Härligt flippade Sthlm. I love freaks och dunkadunka.
På lördag blir det ännu bättre, fast mer uppstyrt. Mer pretto. Eller kanske inte. Who knows? Not me. Jag vill vara mer freaky. Fuck pretto.

Moneybrother - It's been hurting all the way with you Joanna

Jag vill ha dig nu, som jag hade dig förut

27/11 - Twenty-fucking-four!

Melissa Horn ft. Lars Winnerbäck - Som jag hade dig förut

And I'm a million different people

Jag är hemma. Om nån har missat. Om nån läser. Skitsamma. Jag är hemma.

Det är lite bitterljuvt. Snöchock. Bor hemma hos mapa tillfälligt. Känns märkligt men bra. Jag gillar sällskapet och att storhandla med mammas Ica-kort. Vi får se hur länge jag står ut. Eller ja, hur länge dom står ut är nog mer relevant.

Var i plugget för första gången på ett halvår. Sista kursen, entreprenörskap, ganska kul. Fint att träffa alla igen. Tar examen om knappt en månad, arbetsintervju i morgon. Livet börjar nu. Eller ja, snart i alla fall.

Det är skitkallt. Jag saknar solsken.

The Verve - Bittersweet Symphony

PS. New York kicked ass som vanligt!

insikt

Nånstans i luften mellan California och New York.

S: Nånting har hänt. Jag har fan blivit flygrädd på gamla dar (kramar Becs hand hårt). Det måste ju betyda att jag börjat uppskatta livet och inte vill dö längre.

Becs: Du är ju sjuk i huvudet på riktigt.

True. Men flygrädsla kan alltså vara en bra sak. Direkt från terapilådan.

Im damned to feel the way I do

Jag sov dåligt i natt. Tankar och drömmar. Svårt att fokusera på nu och framåt. Så lätt att tänka bakåt, älta och grubbla. Idag äter jag glass och försöker tänka att jag är bäst och dom är sämst.
Jag är trött och vill spola fram tiden ett par dagar. New York here I come. Inte tid för grubbel, bara upplevelser. På lördag är jag hemma igen. Hemmaplan, trygga Stockholm. Välkomna mig.

Anna Ternheim - What have I done

And that you're small in the game

tjena!
Between You and Marcus
Marcus
Add as Friend
Today at 4:02am
Report Message

hörde att du tog iväg dig till usa! hoppas att du hade de kul :)

Han måste skämta. Jag brukade kalla honom för Sötnörden, nu pekar det mer åt Patetiska lilla kräk. Skjut mig om jag nånsin skulle titta två gånger åt hans håll.

Lily Allen - Not Big

och hungern

Jag har hemångest. Vänder mig själv ut och in. Längtar och våndas. Ena studen ser jag allt jag saknar och längtar efter, vännerna, familjen, gymmet, staden, nattlivet, pulsen. Sekunden efter ser jag ingenting. Jag har ingenstans att bo. Jag är allergisk mot vintern. Det är mörkt, solen lyser endast med sin frånvaro. Tröttheten och brist på ork. Kylan som får mig att stanna inne, ensam.

Egentligen är det skitsamma. Hem ska jag, vare sig jag vill det eller inte. Men vånda är mitt andra namn, that's what i do.

Laleh - Snö

note to self

Dagens middag hos familjen Cox var som hämtad ur vilken sit com som helst.

Evelyn, tre år: Sofia, I can see your boobs.
Leah, mamma & min "chef": Evelyn, that's not a proper thing to say.
Evelyn: But they are right out there!

S goes brandbil och alla skrattar. I morgon ska jag definitivt tänka efter före jag klär på mig.

or is it because of love?

Jag gömmer mig. Sitter i en våningsäng med datorn i knät och vill inte gå ut. Jag är helt slut efter löppasset. Ja, jag jobbar på att bli hurtbulle. Snoozade två gånger men släpade mig upp vid sex för en portion gröt. Somnade om, jag kan inte förstå hur två timmar kan gå så snabbt, men vid åtta var jag klädd för ännu en löprunda. Det var tungt. Benen ville inte riktigt ta mig framåt och jag frustade och pustade som ett gammalt ånglok. Hade det inte varit för sällskapet hade jag aldrig orkat. 5 miles idag igen, dryga 7 km. Jag ska springa marathon 2010. Jag har aldrig haft ett så långsiktigt mål förut. Men nu har vi det svart på vitt i bloggen, så gott som skrivet i sten med andra ord.

Bitterfittabloggen goes hurtbulleblogg. Eh. Vi får väl se hur länge det håller i sig.

Nu ska jag i vilket fall sluta gömma mig och kirra en god och närande lunch. Sen är det work work som gäller.

Shout Out Louds - Time left for love

old habits die hard when you have a sentimental heart

Jag och Tess leker filosofer på msn. Vi är så kloka att hälften vore nog. Vi använder hästar och kuskar som metaforer för drivkraft och diciplin, allt för att uppnå en bättre livskvalité. Tess är en klippa, lika rubbad som jag men med en energi som jag bara kan drömma om. En krutgumma är vad hon är, med ett stort hjärta och en hjärna som går i spinn lika ofta som min.

Vi fnular dessutom lite på den här artikeln från Aftonbladet.

På tal om nåt annat. Idag sprang jag 5 miles. Im so fucking great.

She and Him - Sentimental Heart

I guess I’m too Scandinavian

Klockan är halv elva på förmiddagen och jag är fruktansvärt uttråkad. Jag kan inte låta bli att räkna ner. 13 till New York, 18 till Stockholm.

Ane Brun - Changing of the seasons

"restlessness is me, you see
it´s hard to be safe
it´s difficult to be happy"

Then fall apart in parts

Road trippen var kul. So much fun. Mötte upp mamma och syster i San Francisco och bilade ner till LA. Knatade runt i Hollywood och var på Universal Studios. Jag blev tio för en stund och det var ljuvligt. Men det var jobbigt också. När dom åkte kände jag mig mer som fem och övergiven. När jag var liten var jag ett sånt där jobbigt barn som aldrig ville bli lämnad på dagis och det var så det kändes, mamma lämna mig inte här. Jag ville också åka hem. Men jag har tre veckor kvar. Knappt tre veckor, 20 dagar. Två veckor i Sac och knappt en i NY.

Tiesto på Berns den 22 november, jet laggad och fin. C kommer vara där och det gör mig illamående. Vissa dagar vill jag träffa honom, le och rycka på axlarna.. men dagar som idag vill jag hellre se honom i ögonen och visa allt förakt jag faktiskt känner. Ändå är han inte värd en gnutta energi, inte nu inte då inte nånsin.

Kleerup ft. Lykke Li - Until we bleed

Let's go get lost

Gårdagen: Go Kart, fantastisk sushi, DJ med sverige-tisha på Press Club.

Nuläget: Slött, segt, inväntar mongolisk take away.

Morgondagen: San Francisco, mami&sis, saltlakrits, road tripping!



Red Hot Chili Peppers - Road Tripping

in bloom

Okej here we ago again. Jag behöver spy lite galla. Det här landet är inte bra för mig. Allt bra vi gjorde i början av resan, tränade och åt broccoli alltså, var i onödan. Jag känner mig som en hundra kilos-kossa och har på det fått finnar. Finnar! Jag har aldrig varit typen som får finnar, jag är ett fräknigt babyface, punkt. Nu växer det och gror i pannan och till och med på kinderna. När som helst kommer en sån där värkande en explodera i nånting gult och jag kommer bli tvungen att klämma den. Jag vet knappt hur man gör när man klämmer finnar. Det gör ont och är äckligt, dessutom är jag rädd att ansiktet ska svälla upp och bli infekterat (Jag minns klart och tydligt att jag läst det nånstans, typ aftonbladet). Nej, finnar är inget för mig, det är ett som är säkert. Make them go away, please.

Nånting kul är att jag bokat tid hos tandläkaren för att få ett bright smile inför hemgång. Nånting jag tjatat om i flera år och nu ska det äntligen bli av. Födelsedagspresent till mig själv. Kostar nästan 1500:- mindre här än hemma. Nu ska bitterfittan sluta sura och le som värsta blondinbellan. Såja.

Imorgon är det amerikanskt födelsedagsfirande i kvadrat. Vi ska köra go kart, käka sushi, gå på bio, gå ut och äta och avslutningsvis gå ut och dansa. Skoj. Ja, på riktigt.. inte ironiskt. Kul ska det bli. Jag ser fram emot det.

Nirvana - In bloom

Livsstil

Jag avundas folk med en hurtig livsstil. Men du har ju en hurtig livsstil, tänker du då. Personlig tränare, massör, instruktör och så vidare. Jo visst, jag räknas kanske till den hurtigare kategorien när vi räknar på det stora hela men det är inte riktigt äkta. Innerst inne bor en soffpotatis av stora proportioner.

De jag syftar på är friskusarna som vaknar, fullproppade med energi och ett sug efter en löprunda efter havregrynsgröten. Jag är sugen på ett dussin rostmackor med smält smör och ost i soffan. Hurtbullen gör något av sin lediga dag. Tar en tur på stan, långpromenerar med hunden eller typ bestiger berg. Jag ligger kvar i soffan, fortfarande i pyamas och kollar på gamla idolrepriser. På kvällen drar joggarn på sig ett par snygga jeans och en bekväm överdel, har snyggsköna skor och dansar glatt till mainstream-pop med knappt ett vinglas i blodet. Jag har lite för mycket smink, obekväma skor, urringat och är skitfull på jäger och whatever. Hurtisen drar sig hemåt medan flaggan är på topp, balanserar vätskebalansen, "fyllekäkar" en banan och somnar nöjd hemma i en nybäddad säng. Jag snubblar ut från utestället framåt tre, alternativt fem, med siktet inställt på McDonalds eller anywhos säng. Vaknar sent, till skillnad från hurtbullen, med betongkeps och smak av kadaver i mun. Parkerar mig i soffan, med sällskap av rostmackor med smör och ost. Ligger förmodligen kvar där hela dagen.

Varför är man som man är och inte som man vill vara? Kan en inbiten segpropp bli en friskus? I vilken ända börjar man? Det här är saker jag borde veta. Hur som helst ligger hurtbullen och sover nu, med all rätt, klockan är snart 03:00. Själv sitter jag uppe och funderar över livsstilsförändringar. Till vilken nytta?

Take action, gå å lägg dig. Ja, god natt då.

Ken Lee

Jag tänkte muntra upp emo/bitterfittabloggen med lite Hej Konsument som moralkakorna förmodligen snott nånstans ifrån.

Favoritgata: Lyckliga gatan? Vafan.
Senaste Stockholmsupptäckt: Jag upptäckte Sthlm från en kajak i somras, lovely.
Favoritförort: Solna.
Favoritdrink: Kicki D eller en Bailys med mjölk tack.
Fikar gärna på: En uteservering bland mycket folk.
Bästa lunchställe: Jag gillar "blanda din sallad själv"-ställena i Uppis.
Bästa brunchen: Jag har aldrig brunchat, nån som vill bruncha med mig?
Här bjuder jag mamma på middag: I deras kök
Här bjuder jag pappa på middag: Ja, precis.
Senaste föreställning: Ständiga freak shows på the Light Rail (spårvagnen) här.
En bra gå bort-present: En flaska vin alternativt en blomma.
Läser just nu: Bloggar. Fruktansvärt.
Läser helst: Bra böcker.
Favoritråvara: Rågummi känns lite för pervy så jag svarar skog. (Ja, jag fick kolla wikipedia- blondie)
Favoritfärg: Grönt
Klädkonto per månad: Äter hellre nudlar i ett par snygga jeans, men eftersom 70% av min studentlön går till boende så är det ganska skraltigt på den fronten.
Dricksprocent: 10-15% bortomlands, hemma får dom ett par kronor och femtiöringar.
Modeförebild: Känns överskattat. Jag hänvisar till klädkontofrågan.
Motionerar: När jag får betalt.
Det dyraste jag har köpt: Min lägenhet.
Favoritprodukt på Systemet: En flarra JP.
Favoritprodukt på Apoteket: Jag skulle kunna spendera ett helt studielån på Apoteket, men det vore dumt. I go for insulin, kul, nej, not.
Bästa fyllekäket: Kaviarmackor och mjölk.
Lyssnar på: Milleniumtriologin uppläst av Reine Brynolfsson. Okej jag är klar med den nu. Jag lyssnar jag på Hello Saferides nya skiva.
Bästa förfestmusiken: Becs 90-talsklassiker i dunkadunka-tappning.
Senast gnolade: Steve Wonder - Isn't she lovely.
Mitt sämsta köp någonsin: Som tidigare textat, mitt lägenhetsköp i Uppsala var inte så genomtänkt.
Dansar helst till: Musik som man kan skråla med till.
Senaste secondhandfyndet: Min blåa jacka jag köpte av syrran för en hunka.
Användbar pryl: Kaninen. Oja. Den fyller sin funktion helt enkelt.
Mode jag aldrig vill se igen: Buffalopjucken väcker obehag.
Värsta huvudbonaden: Hiphop-kepsen - varsågod, klicka.
Bästa huvudbonaden: Mysmössa.
Transportmedel: Paul Frank-hojen alternativt White Horse.
Återvinner: Burkar och flaskor. Hey, go petting!
Hejar på: Gnaget.
Så får jag tiden att gå i kollektivtrafiken: Ringer en vän.

Fröken S är just nu aktuell med ett uppmuntrande youtube-klipp.

i've been alone all along

Ja, det här är verkligen min gnäll-output. Jag gör inget annat än gnäller. Både Vickan och H har rätt, det är en emo/bitterfitta-blogg jag sitter och trycker på. Idag har jag varit febrig och sovit större delen av tiden. För första gången grinat för att jag längtar hem. Pratade med mamma på msn och lät tårarna komma för allt kändes så jävligt. Allt är inte jävligt, det mesta är rätt bra men det var återigen one of those days. Feber och pissiga värden, trött och eländig. Jag ville ligga hemma i mammas stora, bruna soffa med Q i famnen och längta bort istället för hem.

Jag är arg på min kropp som inte fungerar. Arg på mig själv som följer impulser utan att tänka på konsekvenserna. Arg på att det aldrig kommer gå över, this is it and it sucks så in helvete.

Evanescence - My Immortal

du säger att saknad kan man lära sig att leva med ibland

Den här veckan går långsamt och jag längtar hem. Hemlängtan är tabubelagt men jag erkänner, jag längtar hem till ett blött och kallt Sverige.
Jag saknar mamma och pappa. Jag vill åka motorväg med syster. Borra in näsan i pälsen på Q. Jag vill förfesta med Carro och tumla runt på Stureplan. Jag vill springa runt sjöarna och svettas på danspassen på SATS. Jag vill långfika i Uppsala. Jag vill vänta på tunnelbanan. Jag vill jobba. Jag vill kindpussas med bekanta. Gå på konsert. Äta blodpudding, busa med grabbarna, fylla år. Baka lussebullar och fira jul. Åka till Mora. Jag vill dricka vin och diskutera livet. Flytta. Åka till Ikea. Ha proggafton. Jag vill gå på stan och dricka chailatte. Hångla. Gå på bio. Umgås.

Ja, jag saknar er. Mer än någonsin.

Kent - Vinter Noll2

Det finns mer

Allt jag begär är lite balans. Jämnvikt. Lite både och. Lagom av det goda och en touch av pain ibland. Just nu är min balansbräda överbelastad åt något håll. Bristen på närhet, sysselsättning och känslan av samhörighet kompenseras med kolhydrater och grubbel. Detta resulterar i höga blodsockervärden och en överbelastad hjärna. Jag vinglar och går på halvfart, vänder ut och in på mig själv. Utan resultat såklart. Ingenting går som det ska när man är ur balans.

Men det är jag som bestämmer. Det här är inte allt.

Laleh - Det är vi som bestämmer

msn

Mami - Äter ni ordentligt?
Fröken S - Ja, mer än ordentligt. Vi äter för mycket choklad och jag har fått bakdille.
Mami - Istället för att ha sex.

Eh.. min mamma är inte litebakom. Hon är jävligt framför.

What's the deal baby

Det är en jävla massa gnäll nu. Fröken är på bitchigt humör och vill ingenting annat än att sova bort tiden. Jag är konstant trött och cranky. And I know why...
Imorse bet jag ihop och jobbade ikapp det vi slöat bort förra veckan. Nu trillar det in mail efter mail och jag checkar alternativt korrigerar ett exceldokument. Inte direkt raketforskning, jag är understimulerad. (Ja, på många plan..)

På måndag är det California Fit Business Award och jag måste hitta något stiligt business like att ha på mig. Jag är inte den stiliga typen, jag äger inte ett enda stiligt plagg. En vettig kjol borde fröken kunna hitta tycker man. I morgon ska jag gå igenom Forever 21 plagg för plagg, inte den stiligaste affären i stan men det är billigt!!

Ja, vi klättrar på väggarna här borta.

Mousse T - I'm horny

avlagd

Nej, något byxtyg blev det inte i lördags. Killarna är fula som stryk. Dom har pappajeans och nattskjorta på krogen. Jag svälter. Längtar hem till en sked och mys med whoever. Jag vill hångla. Pill i håret och kli på ryggen. Suck. Ge mig.

put on your dancing shoes

Thank god it's saturday för fredagen var kass. Tanken var att vi skulle gå ut med Katy och hennes syrra men nån hade fått en dui (driving under influence) så dom bangade.
Både jag och B hade begått dödssynd och frossat i choklad så partystämningen var ändå inte i toppform. Vi bangade också. Det blev alltså ännu en hemmakväll.

Nu är klockan eftermiddag och vi har ställt in oss på att gå ut ikväll istället. Kanske man kan springa på lite fint byxtyg, jag är utsvulten på män. Håll tummarna.

The Arctic Monkeys - Dancing Shoes

put your back on me

Hey sis. I love you, you know.

"Oh well I don't mind, if you don't mind. Cause I don't shine if you don't shine..."

because i wanna

Okej kompisar, ni får stå ut med mig i snöslasket. Thaiplanerna är avblåsta på grund av ekonomiskt tjafs. (Om jag hade pengar...) Jag ville så gärna, men ibland får man inte som man vill. Som tur är vill jag ju en massa annat också, så fokus på det i stället.
Exempelvis återkomsten till Stockholm. Jag har en lägenhet i Uppsala att sälja och förhoppningsvis finns ett hål i väggen någonstans i storstan att köpa. Syrran kirrade Kungsholmen och jag är mäkta avis. Marknaden är inte vad den borde. Jag vet inte ens om jag går med vinst när jag blivit av med Uppsala-lyan. Det känns inte så bra. Impulsköpa en tröja på HM är en sak, men en lägenhet i Uppsala är helt i klassen "hur i helvete tänkte du nu?!". Men gjort är gjort och ingen blir rik på att gräma sig.

Dagen har varit lång. B väckte mig i natt med fruktansvärda magsmärtor som krävde en taxitur till akuten. Sex timmar senare var vi hemma igen, hon proppad med morfin och jag trött som en gnu.
Någon gång ska jag ge mig i kast med det amerikanska sjukhus/försäkrings-systemet som helt klart är förkastligt, men inte idag. Michael Moore är hur som helst on to something i Sicko.
B mår sådär, dom hittade inga konstigheter men hon har fortfarande ont. I morgon ska vi hämta ut medicin som tydligen kan söva en häst. Håll tummar och korsa fingrar att hon kryar sig.

The Hives - Hate to say I told you so

i've never been this far away from home

När man lämnat Sverige och befinner sig på varmare breddgrader tror folk generellt att man befinner sig i lala-land där luften syresätts med serotonin och man är lycklig jämt. Det vet ju alla, man blir ju skitglad när solen skiner. Men jag ska berätta för er, kära vänner, att vardagen följer dig vart än du går.
När man varit på en plats längre än ett par veckor och du inte längre är turist, svalnar glamouren och the every day sunk infinner sig. Du vaknar, käkar frukost, kollar mailen, jobbar, tränar, duschar, käkar, kollar på tv och somnar. Precis som hemma, fast borta. Javisst, du får finnar och känner dig tjock, har ingenting att göra, måste städa och tvätta och diska. Precis som hemma, fast borta.
Som jag skrev i ett (I'm so pissed I could die så jag måste skriva av mig)-mail till syster, life sucks in Cali too.

Och det mest aktuella. Fröken S har insomnia. Precis som hemma, fast borta.

Lilly Allen - Oh my God

always waiting for something lasting

Idag har varit en sån där dag jag gärna glömmer. Min hjärna grubblar men jag vill helst skjuta det åt sidan. Jag orkar inte tänka, inte analysera. Jag gömmer mig i ipoden och ljudboken. Jag har aldrig lyssnat på en bok förut, det är inte helt lätt. Det är en konst att bara lyssna, jag vill gärna göra saker samtidigt. Laga mat, städa, borsta tänderna men allra bäst blir det när jag bara ligger på rygg, stirrar i taket och låter Reine Brynolfsson bläddra åt mig i Flickan som lekte med elden.
Jag har i alla fall gömt mig undan både tankar och sällskap. Jag är trött. Rastlös. Otillfredställd.

Anna Ternheim - Shoreline

blä

PMS existerar tydligen i California också. Jag känner mig som en bakad potatis redo att explodera i en ugn. Vidrigt.
Mitt huvud är som vanligt ett getingbo med tankar omöjliga att tydliggöra för allt jävla surr.

Jag behöver något som lyfter mig.

mjukis

Burkmat, broccoli OCH världens underbaraste mjukisoverall från Victorias Secret.
Ja vafan, jag är inte mer än kvinna...

Breaking it up

Jävligt nöjd blev jag när jag såg att det trillat in sju-komma-tre laxar på kontot som jag inte räknat med den här månaden.
Antar att det är nån lönehalva från piss-ica som fröken lyckats räkna bort. Satte direkt över dom till mamis konto så jag inte i tillfällig sinnesförvirring kan okynnesshoppa upp dom i LA eller NY.
Nej nej, nu har jag bestämt mig för att leva på burkmat och broccoli fram till lift off to Thailand. Och yes, nu har jag ju nästan en flygbiljett. Det är helt enkelt menat för mig.

Förövrigt vill jag kräkas på Kid Rock. Dom spelar hans jävla låt hela tiden over here. Tummen upp för att dom också spelar Lykke Li, jag blir lycklig varje gång.

Nu är klockan 9:00 svensk tid, 00:00 Cali tid. Bedtime. Ciao.

Swe eller Thai?

Nu blev det jobbigt. Tre månader som volontär i Krabi eller arbetslös i ett snöslaskigt Stockholm. Valet känns självklart, men hur ska fröken finansiera kalaset? Efter det här äventyret är plånboken mer än tom.

Men jag vill vill vill. Så jag ska ska ska.

heaven vs. hell?

all the girls standing in the line to the bathroom

En månad har snart gått och jag känner att det är dags att ventilera lite.

Allt går bra. Vi jobbar lagom mycket, mest på kroppsformen faktiskt. Det är härligt. Idag blir det dock ingen träning. Gårdagens alkoholintag kräver soffläge (och en burk cookie dough-ice cream, som jag inte har hemma såklart - så det blir soffläge only).

Det är inte lätt att leva så tätt inpå varandra som jag och fröken B gör nu. Speciellt inte för undertecknad som är van att vara ensam ofta och nästan jämt. Men det går bra. Det gnatas lite ibland men annars går det nog över förväntan.

Jag längtar inte hem, men jag ser fram emot det. En ny start. Hem till storstan igen.

I'm leaving on a jetplane

Ungefär så klent det kan bli. Jag tror Dumbo var den första filmen jag grät till. I'm leaving on a jetplane om sju timmar. Vi får se hur det går med bloggandet. Det finns ju en "reseblogg" men den länkar jag inte här. Det är något helt annat. Well. Bonsoir.

and i'll fly with you

För tredje gången i mitt liv kände jag det. Njut nu för i helvete, det här är en känsla du kommer kunna plocka fram när det tryter.

Första gången var i vintras, när jag ensam promenerande på en strand i Thai. Andra gången stod jag i skidliften bredvid mamma, med vårsolen i ögonen. Tredje gången var ikväll, på ett dansgolv omgiven av underbara vänner. Jag tog ett djupt andetag och öppnade mitt hjärta.

Jag tror det är en konst. Att kunna stanna upp ett ögonblick och njuta lite extra, bara för att kunna plocka fram den känslan igen senare.

Last night out. Fantastiska, ljuvliga Stockholm.

Om jag skulle summera mitt hjärtas stad med en låt, så skulle det utan tvekan bli denna. Den är inte bäst, men den ger mig minnen och ståpäls. Jag kan inte så still, alltid kärlek.

why don't you give love?

Jag vill bli skitfull i helgen.

Shout out louds - Tonight I have to leave it
- Jag tröttnar aldrig på den här, men jag saknar Muttos popdans.

i can't get no sleep

Fördelen med att bo tre trappor upp utan hiss är att det bara är en trappa upp till vinden. Lägenheten är tom, möblerna isärplockade a la Ikea och mitt hål i väggen till vindsförråd är proppfyllt till bristningsgränsen.
Att bära ner resten, kläderkläderkläder, badrumsjox, blommor, ett bord och diverse prylar var ingen lek. Jag undrade var alla mina vänner höll hus, varför jag är så kass på att be om hjälp. Pucko. Det tog mig nio vändor. Nio vändor gånger 56 trappsteg. Heja.
En hyffsat proppfull kombi senare sitter jag i mammas soffa och försöker komma till ro. Jag har inte sovit på en vecka. Resfeber kallas det och det slår ut mig fullständigt. Jag är konstant trött, matt och hungrig. Uppsvälld som en vattenmelon. Skjut mig, eller åtminstonde fast forward till måndag!

Faithless - Insomnia - lite corny kanske men en klassiker!

I haven’t told you yet but I’m gonna be with you

Sex dagar till avfärd och jag hetsstrutsar som aldrig förr. Dygnsrytm existerar inte. Har kört på tabletter men effekten slår fel, jag sover djupt och drömlöst när jag väl sover men att somna in är ett projekt.
Vaknade klockan ett idag. Hade ställt klockan på elva men det sket den blanka fan i. Halv två skulle fröken vara hos doktorn. Jag övervägde att, liksom klockan, skita i allt men tog ett vuxet beslut och befann mig tjugo minuter senare på Akademiska sjukhuset. Ja, tio minuter för tidigt. Typiskt mig. Kan inte ens försova mig ordentligt.
Jag fick mina recept och intyg av en läkare med vårta på näsan. Det fanns inte så mycket att säga, dåliga värden som vanligt. Ja jo. Så går det när body and mind inte vill samarbeta.

Har tagit första spadtaget och packat ner fyra matskålar och nån tallrik. Sen tröttnade jag. I morgon kommer mamma och jag vet att jag kommer smälla av på alla sätt och vis men jag är ack så tacksam för att hon finns.

Nu har jag snart fått ner hela SATC-filmen och ska frossa i brudighet tills jag somnar, opreparerad denna gång.

Hello Saferide - 2006
(kanske världens gladaste depplåt.. i lovelovelove)

snabbköpskassörskan i kvarteret där jag bor

Jag fick en blomsterkvast och ett presentkort som tack för en kort men hyffsat trogen ica-tjänst. Jobbar iofs sista dagen i morgon men då är inte chefen där. Tårtkalas var det också. Jag blev rörd. På gränsen till blöt i ögat. Ett ålderstecken som heter duga. Fint var det. Jag är poppis. Tror inte H fått några blommor, fast hon slutar samtidigt som jag.
Jag är bästaste snabbköpskassörskan ever. Det du!

Snabbköpskassörskan (två olika kunder har faktiskt sjungit den för mig.. what can I say?)

i'm good i'm gone

Har after workat trots ledig dag. Blev ivägskålad med buller och bång. Ljuvligt. Visst kommer jag sakna Uppsala. Mest cyklandet tror jag. White horse är mig trogen och även fast den kommer hänga med hem till storstan så vet jag att den kommer rulla betydligt mer sällan.
Varför cyklar vi inte i Stockholm?

Lykke Li stod för sommarens bästa konsert.

soon I'll be gone

Syster var i Göteborg. Jag stog i bankomatkön vid Stureplan. Jag tryckte mobilen tätt mot örat och kände hur dom små hårstråna på armarna reste sig. Gitarrsolo och en vrålande publik och jag hade gjort vad som helst för att få trängas där med henne framför en scen. Men istället trängdes jag med bratsen, fjortisarna och turkarna. Jag blev full på fishermen och dansade sönder mina loppisskor till mainstreampop och tuggummidisco. En lyckad kväll på det stora hela. Men jag hade hellre varit i Göteborg framför en scen med ett band som hade tagit mig tillbaka till tonårsångest och gett mig ett par schyssta musikorgasmer.

C finns inte mer. Nu vet vi det.

Tonårsångest!

warwick avenue

Fuck it. Inget Sthlm i höst. USA om femton dagar. Lev och låta dö. Drömma och glömma. Nya intryck, tankebanor och önskningar. Sommaren kom och gick, inte en av de bättre. Tvärtom. Jag får inte utlopp för varken tankar eller känslor och jag inväntar en explosion, försöker framkalla den. Jag behöver explodera, ventilera.

All the days spent together, I wished for better,
But I didn't want the train to come.
Now it's departed,
I'm broken hearted, seems like we never started.
All the days spent together, when I wished for better,
And I didn't want the train to come

You think you're loving but you don't love me.
I want to be free, baby you've hurt me.
You don't love me,
I want to be free,
Baby you've hurt me.

long lost penpal

Idag kom sladden som nörden (formerly known as sötnörden) lånade av mig för länge länge sedan. I det lilla paketet, med sladden, låg en liten lapp och på den lilla lappen stod det "Hälsningar Marcus". Varken mer eller mindre. Jag tyckte det var fruktansvärt kul.

Igår presterade jag. Jag sprang vårruset och vann en pilatesboll. Inte illa.

Det lutar för övrigt åt Stockholm till hösten. Jag längtar.

Hello Saferide - Long lost penpal

friday im in love

I forgot. Detoxen är avblåst. Typ.

Ska träffa C ikväll, och det kan gå precis hur som helst. Fast inge ligg, inte än.

Förövrigt mår jag piss, det kommer bli en helvetisk lång fredag. Fröken S är bakis och har sovit i 45 minuter.

Men självförvållade åkommor får man fan inte beklaga sig över, så vi biter ihop och gasar. Brum brum.

The Cure - Friday Im in love

early bird

Något som också är ljuvligt är att cykla hem klockan fyra på morgonen i klänning och kofta utan att frysa.

Världens längsta dag närmar sig sitt slut. Denna torsdag har jag skrivit tenta, firat och frossat kinabuffé, ätit kulglass vid ån, shoppat för mer än vad jag har råd med, träffat ett gammalt ligg på bolaget, suttit i ekoparken i sju och en halv timme, fått nya fräknar, blivit full, druckit rom och cola på stocken, ätit gyrosrulle och kollat på family guy hos Succo. En lång jävla dag helt enkelt.

Det mindre ljuvliga är att jag ska åka till Stockholm om tre och en halv timme. Fåglarna kvittrar och morgonsolen skiner rakt igenom mina persienner.

Skitsamma. Sommaren är kort!

I was a dancer all along

Att klara den praktiska PT-tentan kändes ungefär som att ta körkort. Nervöst in i det sista. Det kunde lika gärna blivit ett nej men det blev ett ja, med plus i kanten till och med.
Ja, fröken S är endast ett teoriprov från att vara en personlig tränare. Det är inte klokt. Mitt CV börjar äntligen likna något.

Känner mig ljuvligt skitbra.

Lykke Li - Dance dance dance

Divine

Jag är ingen höjdare på att blogga. Det är, som man säger, lite mycket nu. Tenta onsdag och torsdag, både teoretisk och praktisk. Jag är trött i huvudet och kroppen. På torsdag eftermiddag är det över och det ska firas.

Hade en underbar helg på landet. Blev dock inte så mycket plugg när solen sken så fint. Fröken är fräknig igen.

Charlotte och Sverige floppade. Frankrike var tokbäst, den går på repeat.

En sjuttonåring visade snoppen för mig när jag var ute och gick idag, men man får väl vara glad för det lilla man får.

Ja, så var det med det.

Don't look back in anger

Jag confirmade. Tänkte fram och tillbaka ett par gånger men bestämde mig för att försonas med mitt förflutna och alla som hör till. Skickade också ett rätt vänligt tjatmail till Nörden, han har min sladd och jag vill ha tillbaka den.
Känner mig rätt tillfreds, lite som Moder Teresa. Har ett öppet sinne och är vän med alla. Fab.

Träffade Trean idag. Vi kallar honom för det. Han är löjligt snygg och mailar ibland. Jag blev alldeles nervös och fjantig, visste inte var jag skulle titta. Snygga människor har den effekten på mig, det är nog därför jag gillar dom fulsöta lite bättre.


"So, Sally can wait
She knows it's too late as she's walking on by
My soul slides away
But don't look back in anger
Don't look back in anger
I heard you say
At least not today"

Oasis - Don't look back in anger

"du stack ett hål i min kevlarsjäl"

Det här med detox är inte lätt, det kliar liksom i fingrarna. Drömde om nördfan i natt, han hade sin fina, gula adidasjacka och glasögonen på sned. Fin var han. Men det är inte mycket fint med honom. It's a fact att fröken bara vill ha någon, vem som helst.. bara att tänka på, skicka gulligullsms till och gärna ligga nära nära.

Piedestalkillen vill vara min vän på facebook. Inte okej. Jag tog bort honom när jag var full och bitter på valborg. Nu har han upptäckt det och vill rätta till "misstaget". Det var inget misstag, vi är inte vänner. Han har flickvän och jag är bitter. Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till detta. Confirm eller ignore?

no nothing nada

Nej. Inget i dag heller. Typ.

detox

Mitt humör pendlar som hos en manodepressiv. Det är himmel och helvete på samma gång. Ena sekunden sjunger jag högt och dansar på borden för att sekunden senare krypa under täcket för att tycka-synd-om-mig-själv-hetsböla en stund. Jag känner mig galen.

Valborg var the shit. Vissa spårade lite mer än andra och jag är glad att det inte var jag för en gång skull. Puman funderade allvarligt på att börja läsa på distans när hon vaknade upp dagen efter, där spriten går in går vettet ut.. eller hur var det? Sjukt kul hur som helst.

För övrigt kill-detoxar jag på blodigt allvar. Inga dejter, inget hångel, inga bortamatcher, no nothing på ett bra tag. Jag kommer förmodligen förvandlas till en riksbitterfitta men det är för det bästa. Inget bra har någonsin kommit ur en man (förutom jag då, tack far)
Fröken S ska bli världens bästa brud och jag behöver ingen kuk för att känna mig bäst! Sådeeeeså!

bättre fly än illa festa

Nördfan har flickvän.. eller något liknande. Kalldusch ja. Jag fick psykbryt, avblåste alla planer och åkte till mamma. Bättre fly än illa festa. Stinas b-day bash kändes inte så lockande, det gjorde däremot landstället med öppen brasa, körslaget och god mat. Tur att jag hade bilen.

Idag är allt mycket bättre. No more tears. Dock önskar jag honom evig slakhet. (Vilket inte är en omöjlighet, I say no more..)

Jag tror minsann jag växte en hel centimeter igår. Jag gjorde precis tvärtemot vad jag brukar göra. Fröken introvert, jag alltså, som alltid stoppar huvudet i sanden, ältar och är destruktiv, cried my heart out och ringde alla mina fina vänner som självklart lyssnade, peppade och bara lät mig tjuta. Varför har jag aldrig gjort det förr? Retard, det hjälper ju även fast dom inte förstår. Jag tror minsann jag börjat riva muren, inte en dag för tidigt.

Nu är det snart bedtime och sängen är nybäddad med splitternya (obesudlade!) lakan. Lovely.

I do love Nina Hemmingsson

lycka till - asshole

Sötnörden var inte så söt som jag trodde. Snarare ett skithuvud. Tur att jag kör suzuki istället.

sparka och slå

När hjärnan är ur funktion finns det bara en sak att göra... kör slut på kroppen också. Det finns inget skönare. Efteråt, när adrenalinet lagt sig tillrätta i kroppen mår jag bättre än efter tusen orgasmer. 75 minuter boxning är inte att leka med. Jag kommer inte kunna röra mig i morgon, jag kommer ha blåmärken och musklerna i armarna och axlarna strejkar redan. Men det är ljuvlig. Jag lever.

söndagsångest

Fröken S är inte munter. Jag försöker vara glad men det hoppar fan gnällgrodor ur käften på mig hela tiden. Ingenting är kul. Alla fina vänner försöker muntra upp mig med glada tillrop men jag önskar mig mest ett nådaskott. Jag vet inte riktigt hur jag ska vända den här nedåtgående spiralen. Peppar mig med peppmusik och solsken men jag vill bara banka skallen i asfalten.

Skit skit skit skit skit.

played 'til my fingers bled

En kick ass dag vädermässigt. Jag har dock knappt varit ute. Låg i sängen till tre, det fanns ingen direkt anledning att gå upp, tyckte jag då. Sanningen är väl att diverse borden och måsten tryckte ner frökens nuna djupt ner i kudden.
Väl uppe gick jag till affären, twice. Glömde toaluktagottet. Viktigt. Det slog mig andra gången jag gick att gatorna är sopade. Jag älskar nysopade gator, då är det vår på riktigt. Då kan man åka inlines utan att bryta benen, om man nu är en sån som åker inlines. I am not, men ändå.

Restrerandra timmar har jag spenderat med min nyvunna vän gitarren. Jag bestämde mig en gång för länge sen att jag banne mig ska lära mig spela gitarr. Idag har jag lärt mig. Det är inte så svårt, det gäller att vara lite fingerfärdig bara. Jag har fram tills nyss ylat Kom änglar av Winnerbäck och Kents fina Utan dina andetag, grannarna måste undra vem som plågar katten men jag är rätt nöjd ändå. Förutom att mitt pekfinger är bortdomnat så känner jag mig rätt bra.

over 'fore it started

Jag kom aldrig upp ur sängen, inte i tid i alla fall. Kanske för att jag verkligen lyssnade på pepp-musik hela natten och sket i att ställa klockan på halv sju som jag borde gjort. Jag sov till elva, vaknade av Becs sms, hon undrade var jag höll hus. Som den goda vän hon är kom hon över, packade min väska och tog med mig hem till Stockholm.
Vi tränade, käkade god mat och tittade på Cashmere Mafia. Väldigt girlygirly.
Sen ringde han, sötnörden, och jag gjorde slut. Jag avslutade något som aldrig hann börja, som så många gånger förr. Det känns tomt men rätt. Jag har grinat två gånger och är skitsugen på en JP-fylla men jag biter ihop.

Ceasars - Over 'fore it started

i was definitely made for these times

Jag vill inte skriva nån jävla helvetes skitblogg om ont i hjärtat. Fuck.

Helgen var klockren. Spajobb och utgång. Finaste vänner och käraste syster. Jag hatar att vara hemma i Uppsala. Jag behöver umgås och det funkar inte riktigt här. Inte just nu i alla fall. Klump i magen. Jag tror jag måste överdosera peppmusik hela natten om jag ska komma upp ur sängen i morgon. Pepp pepp pepp.

keep the hurt at bay

Jag har self pittat mig hela kvällen. Ja asså.. svengelska i sitt esse, jag har inte pittat mig utan jag har gottat mig i elände. Self pity. Jag har grinat till gamla godingar, till och med plockat fram den värsta gråtlåten av alla. Allt för att det ska svida lite extra i bröstet.

Jag vaknade sur. Att Uppsala var snötäckt gjorde inte saken bättre. Unnade mig en busstur och lät white horse stå kvar i båset. (Hojen alltså). Smet ifrån det inplanerade träningspasset, åkte hem och drog täcket över huvudet i stället. Den välkända strutsen ja. Gottigotti i allt jävla elände.
Jag har alltid önskat att jag var en sådan tös som tappade aptiten i depptider. Icke. Min favoritsynd gör sig påmind. Frosseri. Jag skulle kunna ta Ben&Jerrys intravenöst, allt för att spara tid.

Ledig i morgon. Fröken S ska storstäda. Feng shui, nu ska skiten ut. Allt.


Någon som vet vad låten, till den där färgglada, käcka Volvoreklamen som går nu, heter? Jag misstänker att det är min husgud som sjunger men jag hittar inte låten. Kan vara en räddning i surfittetider. Hjälp!

tips från coachen

På tal om föregående inlägg:

"Om du tror att du kan bli kär i makaronen, knulla inte med suzukin."

Klarspråk vänner emellan.

Nej, jag ska inte skjuta mig i benet än på ett tag. Jag ska härda och hålla ut. Heja heja.

vidbränd

Jag är världens största fegis. En fegskit som vill kasta in handduken när det går för bra. Jag vill skjuta mig själv i benet, krossa mitt hjärta innan han gör det. Bränt barn skyr elden, ändå står jag farligt nära. Det är med skräckblandad förtjusning helt enkelt, jag mår lite illa.

storhelgsknull

Nu är det påsk helt plötsligt, känns som det va jul häromdagen. Men det är bra, är det påsk är det vår och är det vår så är det snart sommar.

Har jobbat på Ica idag och igår. Jobbar man på Ica får man en ganska schysst inblick i vad gemene Svensson pysslar med kring påsk. Det köps godis i mängder, inte helt otippat. Och öl, varför dricker man folköl? Usch. Det jag inte hade förväntat mig var kondomerna. Jag har jobbat ett halvår och inte sålt ett enda paket kondomer förrän igår. Fyra paket på två dagar, sålda till fyra vackra män. Den första var ung, yngre än mig och fruktansvärt snygg. Han frågade var vi hade kondomerna och eftersom vi har dom bakom kassan var jag tvungen att fråga vilken sort han ville ha. Jag rodnade som en skolflicka och fick attacktänka på ond bråd död för att inte fnissa högt när han stammade fram Chosan. De restrerande tre gick inte bättre. Kondomer är ju det naturligaste i världen, jag borde dunka grabbarna i ryggen, säker sex är ju jättebra. Ehm. "Det blir 39,90:- bra jobbat, happy fuck!". Men nej, jag kan inte låta bli att bli generad och fnissig, fjorton igen. Jag måste jobba på mitt pokerface helt klart. Nästa gång en snygg, sexig, ung man kommer in och ber om ett paket kådisar ska jag inte fnissa, inte bli generad. Jag ska vara cool, mogen och uppvuxen. Jo tjena.

whenever wednesday

Onsdagar brukar vara en populära, lillördag, halvlek osv. För mig börjar jobbveckan denna onsdag. Ändå så har den här dagen varit guld jämfört med måndag och tisdag. Fröken S borde med andra ord inte vara ledig. Det är inte nyttigt för mitt skadade sinne. För mycket dötid, tänktid och ensamhet.

Började även denna dag med att banna vädret. Tog ett tidigare tåg för att vara på den säkra sidan men det gick ju åt helvete ändå. Tåget körde fel i Knivsta. Det är sant. Tågfan hamnade på fel spår så stackarna som skulle av och på just couldn't. Efter att diverse tågnissar kliat sig i huvudet och konduktörn öh-at i högtalarsystemet några gånger rullade vi vidare men fick kliva av på Arlanda och ta nästa tåg, som självklart var försenat! Hur svårt ska det vara? Jag åkte en halvtimme tidigare men kom ändå en kvart försent.

Sista dagen som praktikant gick galant och blommor och goodie bags utbyttes. Jag skulle kunna starta spa här hemma nu. Ska bli kul att extraknäcka som spaterapeut, slår ju piss-Ica med hästlängder.

Onsdag är löpdag men jag fick dispens för snöhelvetet. Hade fika och soldejt med Kristina istället. Det var ljuvligt. Vi drack kaffe, skvallrade och parsolade solarium (två solarium bredvid varandra, vi delade alltså inte.. what were you thinking?)

Syster körde hem mig. Vi har våra bästa moments på motorvägen, det är helt klart. Det är något med att köra fort och vrålsjunga högt. Systerskap!


Kate Nash - We get on
Natasha Bedingfield - Chasing Cars

just for you H

puss

chasing cars

If I lay here

If I just lay here

Would you lie with me and just forget the world?

snöhelvete

Det är tisdag, jag är ledig och det snöar. Jag har ingen som helst anledning att kliva ur sängen. Jag hatar snö!

En viss snygging på Birjer Jarlsgatan har krypit tillbaka till korset, för att be om mera. Hell no. Det är inte ok att ligga, ignorera och sen tro att fröken kommer svansande tre månader senare när det passar igen. Om han inte varit så förbannat snygg hade jag bett honom dra åt helvete. Nu gottar jag mig lite i att han bönar och ber. Hade det inte varit för sötnörden hade jag kanske lagt stoltheten åt sidan. Tack och lov för sötnörden.

tjugonionittonåringen

Förra veckan ringde tjugonionittonåringen och störde min skönhetssömn. I dag sprang jag på honom på T-centralen. No good. Jag dissade honom i december och vi har inte hörts sen dess, tills nu. Han är snäll men menlös, fruktansvärt tråkig. Varför springer man bara ihop med folk man absolut inte vill träffa? Vi hade ingenting att säga, det har han iofs aldrig, jag ville bara att han skulle lösas upp och försvinna så jag förevigt slipper honom.
Snäll men menlös kommer aldrig fungera, inte ens om man kommer med pizza när jag är sjuk. Nej.

sweets for my sweet

Grymt bra träningsvecka, heja mig. Behöver dock träna dubbelt så mycket om det ska täcka mitt kaloriintag. Jag har ett sinnessjukt stort sötsug just nu, det är lördag hela veckan helt klart. Om fröken S ska platsa på playan i sommar får vi ta tag med hårdhandskarna. Kan man köpa karaktär på ebay?

Ikväll ska jag tvinga sötnörden att se på melodifestivalen. Och han skulle bara våga klaga...

köttfärspaj?

Var på bio med en vän. Vi såg Sweeney Todd och den var mörk, underbar och hemskt blodig. Jag älskade den, förutom blodet. Jag är väldigt blödig, vilket är ett löjligt adjektiv i sammanhanget. Anyhow, se filmen. Tim Burton är kung och Johnny Depp to die for.

Min kära vän D pratade som vanligt bara om sig själv och sina ligg. Kan tyckas tråkigt men det är faktiskt rätt underhållande. Han är en freakmagnet helt klart, det måste bero på att hans standard lär vara sjukt låg. Vissa kör på kvantitet före kvalitet, mysko.

Ska jobba lång dag på spat i morgon, ensam. Självklart har jag landat hos mapa och lämnat mobilladdaren hos mig. Fab! Veckans längsta dag väntar och jag är mobillös. I could just sparka mig själv där bak.

Nu måste det sovas. Fröken skolkade från löppasset idag och måste gottgöra det i morgon bitti, kul!

Ciao

sunkit!

Söndagkvällen med sötnörden blev inte riktigt som jag hade planerat. Visst hade jag tänkt ta upp vissa saker, försöka luska ut var vi står och är på väg och så vidare, men utgången var inte riktigt vad jag räknat med. Fick ett litet smack in the face och minuslistan attackväxte på några sekunder. Dock öppnade han sig som bok och berättade precis som det var. Det är ett par riktigt tunga plus där. Att han vågar öppna sig så av respekt för mina känslor känns fint. Nu vet jag var jag har honom, det är allt jag begär. Typ.. lite sex också.

Igår var jag fruktansvärt social. Brunchade med Pontus ett par timmar. Vi slängde visdomar på varandra men blandade upp det med Mammas nya kille-skämt så det inte blev för seriöst.
Sedan mötte jag upp ett sällskap som inte jag sällskapat med på typ fyra år. Det blev öl, biljard och Sunkit på Bröderna Olsson. Dom spelar glömda, gamla svenska hits från 70-talet. Sjukt kul. Jag har träningsvärk i skrattmusklerna. Det var tur att jag var täppt i näsan, den instängda lukten av svett, prutt och vitlök kändes knappt. Mycket freaks och folkiskänslan var konstant. Jag gillart.

Nu ska jag slänga på en mudmask i ansiktet och hänga med fröken Gynning. Ciao.

incompatible

Jag ringde C och vi pratade så där som bara vi kan prata. Om allt, om oss och om ingenting. Han är den svåraste jag vet och den enda som lyssnar utan att döma eller ömka. Vi pratade länge och det fick mig att sakna honom ännu mer. När vi lagt på, sent i natt, så ville jag bara krypa upp i hans stora säng och somna på hans bröstkorg. Nära, nära.
Det kommer dock aldrig hända igen, sagan om herr C och fröken S är historia, en ganska sorglig sådan. Men kanske blir det en promenad till våren, en dag när solen skiner.


Sötnörden och pizza imorgon. Kors i taket. Killen kan tydligen kicka boll trots allt.

They try to make me go to rehab

Jag har ett sjukt starkt beroende som jag inte kan ta mig ur. Nässpray! Jag pumpar alla former, Otrivin, Nezeril, whatever you name it. Men nu måste jag sluta, jag har blivit immun och tokberoende. Testade nån variant av koksaltlösning igår kväll men det var ju värdelöst. Låg och kippade luft som en fisk på torra land hela natten. Helt igenproppad. Jag står inte ut, hittade några droppar Nezeril som befriade mig från nästäppa och nu kan jag återigen andas. This is sick. Finns det något tolv stegs-program för nässprayberoende?

no country for old men

Det bjöds på förhandsvisning igår, No country for old men. Den var bra men väldigt obehaglig, jag ville bara att den skulle ta slut. Trevligt var det i alla fall. Tess är en pärla och hennes söta vännina Kristina gjorde kvällen.

Packade väskan och flyttade tillbaka hem till Uppsala idag. Syster och jag kommer ha ihjäl varandra om jag bor kvar hos mami. Hon har blivit en riktig BF sen pojkvännen åkte till Thai, hoppas han kommer hem snart.
Kommer bli ett jävla flängande och tågåkande ett tag men jag biter ihop. Ska bli skönt och bo hos mig själv igen, bara inte ensamheten hälsar på.

Jag ringde nästan C idag. Kanske på grund av ovannämda ensamhet, men det var ju bara nästan. Sötnörden hörde av sig men han ligger fortfarande på minus så jag är skeptisk.

I morgon ska jag lämna in min dator till datordoktorn, den är snart helt slut. Risken finns att jag är datorlös på obestämd framtid. Så.. adjö, tills vidare.

kokain

Good shit!

Liquido - Narcotic

in sickness and in health

Nu är vi inte ovänner längre. Han har förstås aldrig vetat om att vi varit ovänner men nu är vi i alla fall sams. Jag orkade inte sura längre. Jag ligger ju hemma och är sjuk, what else kan man göra än att kiss and make up. Det va iofs på msn så inga riktiga blöta kyssar har utdelats, vilket är lika bra för hans skull, jag hostar slem i alla möjliga färger och former. Det är ju rätt osmakligt!

I morgon är jag frisk igen. Jag har varken tid eller lust att ligga hemma.

Dagens happening var ett samtal från nåntingnånting-marknadsanalys. Killen som ringde var förmodligen riksbög och underbar. Han upprepade allt jag sa på engelska.

Bögen - Hur gammal är du?
Jag - 23.
Bögen - Twenty three years old.
Jag - Öh, yes.

Han tyckte dessutom att jag var strong som avslutat mitt Facebook-konto. Fab!

woodoo

Sprängmedlet kom tillbaka och jag har legat hemma, väldigt krasslig och eländig. Det var väl tur att det inte blev något i söndags, jag hade hostat ihjäl stackarn. Hur det ligger till just nu vet jag inte, vi har inte hörts. Jag är surstolt och han fattar väl inte bättre.

R, min piedestalkille och the love of my life, åker till Thailand idag. Med en tjej. Detta vet jag eftersom han out of the blue ville konversera lite på msn igår. Jag kanske borde varit snål med thaitipsen, skickat ut dom till ett oromantiskt skithål och hoppas på att dom får en katastrofresa, men icke. Florence Nightingale ställde ju välvilligt upp på alla sätt. Delvis av nyfikenhet men mest för att jag gör allt för fina R. Hoppas tjejen får fågelinfluensan. Ja, alla fall lite klassisk, vidrig magsjuka!

i döda vinkeln ser jag allt du gör

Tusen gånger har jag förbjudit mig själv att falla. Inte en enda gång har någon tagit emot mig, varför skulle någon göra det nu? Jag är så naiv och godtrogen, tar folk för vad de säger och vill så himla gärna att det ska gå.
Jag är inte fallen än, fick en kalldusch och ett wake up call om hur det känns att falla och slå huvudet i backen. Jag gör det inte. Jag skiter i det. Glöm söndagsmyset. Jag vägrar falla för dig.


Kent - Den döda vinkeln

bad car-kharma

Vet inte var jag ska börja, har precis kommit hem från en helvetisk road trip tur och retur till Norrköping. Vi kom iväg i hyffsad tid efter lite strul om hur var och när vi skulle köpa färdkost. Det blev Willys i Tumba, mestadels på grund av att jag inte kan läsa skyltar och missade avfarten vid Södertälje-something.
Vi hann knappt lämna Stockholms län innan bilfan börjar tjuta och oljelampan blinkar. Jag får panik och tror att motorn ska skära sig och brinna upp men vi klarar oss såklart till närmsta bensinstation. Där konstaterar (?!) vi, såklart felaktikt, att vi förmodligen måste fylla på med olja. Inte omöjligt, så efter att fröken S någorlunda prickat det pyttelilla hålet med lagom mycket olja så är vi on the road igen.
Det tar inte ens tio minuter så tjuter och blinkar fanskapet igen. Jag svänger av vid nästa avfart och fyller på resten av oljan i bilen, det va ju kanske inte enough eller så. Hur ska jag veta? Jag är väl ingen jävla bilmeck heller!
Återigen sätter vi oss i bilen. Ja eller jag, rättare sagt, mina medpassagerare satt kvar i bilen för det är ju svinkallt ute. Gissa om oljelampan börjar blinka igen. Oh yes. Jag smäller av och ringer pappa som beordrar oss att stanna vid en mack och be om hjälp. Vi stannar på OKQ8 i Nyköping, helvetet på jorden. Där jobbar en liten ponytail-motherfucker-skitstövel-drygfanäckel som snäste av mig med att jag borde läsa instruktionsboken. I did och inser att vi har gjort en jättetabbe eftersom felet inte var oljenivån utan oljetrycket. Åfan! Då har vi tre problem.
1. Vi måste tömma biljen på olja.
2. Vi måste kirra oljetrycket.
3. Det är lördag och vi är i Nyköping på väg till Norrköping och ingen av oss kan nåt om bilar.

Ber återigen mister ponytail om hjälp och han frågar oss vad det är värt. Vad det är värt? Say what! Vi frågar vad han menar och han lägger till "ja, vad är det värt en kväll som denna?" Vi undrar om dom brukar ta pröjs för att hjälpa till och han svarar nej. Han har en attityd som en riktig jävla surpitt med en golfklubba uppkörd i röven och tillslut ger vi upp. Meddelar att vi kommer kontakta hans chef och åker till Statoil istället. Får inte tag i nån verkstad så det slutar med att vi lämnar vraket där och rattar vidare med en hyrbil. Inte hela världen, men stämningen dog lite med surpitten. Vi funderar lite på att kontakta skatteverket för det är väl inte ok att erbjuda svartjobb när man jobbar på OKQ8, eller? Han ska få fan i alla fall!

Vi kom till Norrköping, mot alla odds och konsterten var bra, inte mindblowing men bra. Kent är alltid Kent.

Hem igen då. Jag var attack-kissnödig och fick kissa på en skogsväg för vi irrade lite. Vi forsatte spåna på hur vi ska hämnas på ponytailpitten, om skatteverket är tillräckligt eller om vi ska skicka en låda bajs också. Well... vi får se.

Hann precis lämna av första passageraren när hyrbilen börjar tjuta. Whattefuck! Vi får tydligen inte ur handbromsen. Trots att den är så långt ner som möjligt tjuter det och blinkar hejvilt. Vi bryter ihop. Skratta eller gråta. Kör till närmsta Statoilmack och frågar vad vi ska göra. "Öh, jag vet inte... jag jobbar natt och kan ingenting"... för jag är helt jävla värdelös typ. Suck. Hur bad car-kharma kan man ha? Jag ska banne mig aldrig köpa bil! Hysteriskt.

Nu måste jag gå och lägga mig för i morgon måste jag upp tidigt för att lämna hyrbilen och eventuellt bogsera vraket från Nyköping. Fy fan!

friday im in love

Det har varit en lugn fredag. Sjukskrev mig från både praktiken och jobbet i morse, det kändes som jag hade sprängmedel i luftrören och jag vill vara på topp i morgon så prio sängläge var det enda rätta.
Morgondagen bjuder på road trip till Norrköping och Kent. Road trip is the shit. Jag är förste och förmodligen enda chaufför vilket medför stor makt över cd-spelaren. Jag har bränt skivor och planerar att spränga dom stackars högtalarna i pappas föredetta företagsbil som för övrigt ändå ska säljas. Kul ska det bli. Ska bara kurera bort sprängmedlet först.

Söndagen bjuder på mys. Det har börjat bli en vana att vi ses på söndagar. Jag skulle inte ha något emot att träffa honom oftare och jag tror minsann han tycker likadant men tid finns inte. Vi lever i olika takt och springer om varandra. Hur som helst ser jag fram emot ännu en söndag i mysets tecken. Film, godis och hångel. Lite pirrigt är det. Han är fin.

Nu ska jag krypa ner under täcket och se nån feel good-film. I feel good.

The Cure - Friday Im in love

alla hjärtans dag - ta trapporna!

Happy valentine om en halvtimme. Alla hjärtans dag i svensk folkmun och det köps gelehallon, rosor och choklad i massor. Det är rart på gränsen till sliskigt, och för vad? Nallebjörnar i all ära, själavård för vissa men helt ärligt så skulle Sverige må bättre av lite seriös hjärtvård.

Det är ju ingen nyhet att sund och varierad kost i kombination med motion påverkar både kropp och själ. Så do it. Ta hand om ditt hjärta i morgon, ta trapporna eller en promenad. Släng in ett extra pass på gymmet, vad som helst. Ta hand om ditt hjärta och låt det pumpa några extra slag på alla hjärtans dag!

Shit va pepp, jag blir mörkrädd!

like a teddybear on heroin

"faller isär lalalalalala jag föll isär idag. hundra lessna små bitar, över golvet det var en gång jag..." - Säkert!

Har hängt på youtube hela kvällen. All musik gör mig överväldigad på något sätt. Jag rattade in deppkanalen och matade på med armskärarmusik. Dock är det lättare nu. Jag kan byta tillbaka till en lättsammare kanal utan att slå i botten först. I morgon ska jag vara glad igen. Det är så ocharmigt att vara less, speciellt utan anledning.

Funderar lite löst på att lösgöra mig från Facebook-knarket. Sluta använda Internet som sällskap. Det är inte vettigt. Inte hälsosamt heller. Jag "håller kontakten" med folk som jag borde släppt taget om för länge sen. Jag vill men jag vill inte se deras bilder, deras statusuppdateringar och vad alla jävla brudar skriver på deras fucking wall. Nej. Jag borde skaffa mig ett liv IRL, in real life. På riktigt.

Mest av allt borde jag sova.

Jag saknar min riktiga vän F. Den här är till dig.

a little bit behind a shitty monday

Litebakom goes blogspot. Tredje omgången i bloggsfären, tredje gången gilt? Kanske, kanske inte. Det känns ju som att bloggandet är på väg ut, trots att vi numera peppras av modebloggande skolflickor i diverse tidningar. Vad jag gör här, ännu en gång, vet jag inte. Whatever. Here I am.

En strålande skitmåndag har snart passerat. Jag sov för länge och vaknade trött i Uppsala. Jag och sällskapet gick till station, missade tåget precis och satt en stund i solen. Ljuvligt vårigt.
Hade planerat ett träningspass men det sket sig för att jag är för bekväm. Åt varma mackor istället. Let's get fat.

Resten av veckan känns painful. No fun, bara jobb och slit. Shit va pepp jag är, men det är ju som sagt en skitmåndag.